19 December 2013
Lalala... Jag glömde att ta med mig kameran idag, så de många vackra bilder jag kunde tagit har tyvärr inte kunnat tas. Använd din inlevelseförmåga och fantasi. Jag ska beskriva dagen så poetiskt jag kan.
Uti den mörka morgonen,
då dagen ej ännu grytt
far min skjutsade mig till farmors hus
som alltid så mycket betytt.
Jag tackade och sen steg in
i den mysiga värmen.
Där farmor väntade med frukost och kaffe
och fick en kram med inte bara ena ärmen. (Eh).
Vi pratade, så som vi gör,
och kikade på mången recept.
"Ska vi gå ut under dagen?"
"Nej det är ju så grått, dessutom känner jag mig täppt".
Istället tog vi bunkarna fram,
och kakor och nougat och choklad.
Köket blev en krigszon,
men slutresultatet gjorde varje militär glad.
En ny julgodissort,
och en god kaka,
som båda sparas till helgen
(men den ena kunde vi inte låta bli att smaka).
Efter denna ansträngning
vi tillbaka oss drog,
jag i massagestol och hon i sängen,
två hela timmar utan ofog.
Så till kaffet kom kortleken fram,
(jag vill inte skryta, men jag vann)
adventsljusen tändes och fler historier berättades,
"En kaka till?" "Jo, det går väl an".
När kvällen sedan dog
min far kom igen,
skjutsade hem sin lilla dotter,
från en verkligt god vän.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar