tisdag 13 maj 2014

En Flænge i Himlen

12 Maj 2014

Jag frågade en dansk TFiOS-entusiast vad "en flænge i himlen" betyder, och fick förklarat att det är ungefär "a rip in the sky", en reva eller ett jack i himlen. Min nya danska vän klagade över översättningen på titeln från originalets The Fault in Our Stars, som ju härstammar från en Shakespeare-pjäs. (Cassuis i Julius Caesar: "The fault, dear Brutus, is not in our stars, but in ourselves" - John Green har i princip skrivit en roman där han motargumenterar denna replik). 

Varför är detta relevant? Jo, för att idag åkte jag tåg till Danmarks regniga Köpenhamn, för att träffa Bogdan igen, och se en förhandsvisning av filmatiseringen av sagda roman på bio. Bakgrundshistoria: jag har följt och älskat John Green, den amerikanske författaren, sen 2008, och The Fault in Our Stars är en fantastisk bok. Jag beställde den via Amazon ett år innan den kom ut 2012. Det var också jag som introducerade den till Bogdan, som därför, när han vann två biljetter till förhandsvisningen, frågade om jag ville gå med. Filmen har premiär först den 6 juni. 



Så vi infann oss i den färgglada bion Palads mitt i stan, och stod längst bak i en lång kö av andra lyckliga vinnare. En kameraman och intervjuare frågade innan vi gick in om vi läst boken, vad vi tyckte, och hur vi kände inför filmen. När han övergick till engelska och jag förstod vad han sade, gav jag ett intelligent svar om hur det alltid är nervöst och lite riskabelt när böcker ska adapteras till skärmen, men att det är en fantastiskt berättad och viktig historia att ta del av. Tillsammans med våra biljetter fick vi choklad och varsitt paket näsdukar. 

 The Fault in Our Stars handlar ju om sextonåriga, cancersjuka Hazel, som genom sin cancersjuka vän Isaac, och en stödgrupp, träffar sjuttonårige Augustus Waters, före detta cancersjuk, numera amputerad men pepp tonåring. Det är en kärlekshistoria om unga människor som hela tiden är i ett slags limbo mellan liv och död, och man skrattar och gråter och ens hjärta bryts itu för att senare bli omplåstrat, om och om igen när man läser.




 Så hur var filmen? 

Faktum är att den var otrolig. Varken jag eller Bogdan hade minsta klagomål när vi sett klart. Det är boken TFiOS, bara att den utspelar sig på en filmskärm istället för i skrivna sidor. Skådespelarvalet är toppen, scenerna är jättefina, och de har använt väldigt mycket av dialogen i boken - har du läst den kommer du känna igen säkert 80% av det som sägs. Naturligtvis har ett par saker fått försvinna för att filmen ska hållas inom tidsramen, men ingenting överdrivet viktigt, ingenting som man saknar. Jag satt (med tysta tårar konstant rullande nerför mina kinder - tacka vet jag vattenfast mascara!) och log åt varenda scen, och var bara fullkomligt nöjd - den här filmen är allt som fans vill att den ska vara. Det är fantastiskt. 

söndag 11 maj 2014

Trädgårdsmästare mot fördomar

10 Maj 2014 

 Mina retakes är slut, så vi återgår väl till att bo på landet till 100% ! Idag såg jag till att uppdatera los bloggos om allt (läs: det lilla) som hänt under tiden jag suttit med näsan i en bok, och sedan var det trädgård som gällde för hela slanten.

Min första uppgift blev att plantera om de uppskattade, men illa placerade gullvivor som växer i vår gräsmatta. Gräsklipparen närmade sig dem, och jag fick springa dit för att hinna rädda dem. De står nu lyckligt och utom fara i en av våra rabatter istället.


 Därefter, eftersom det är gödselsäsong, fick jag äran att pytsa ut kobajs runt våra små äppelträd. Jag råkade skrämma ett par daggmaskar när jag luckrade upp jorden, men annars gick det bra. Det är riktigt mysigt med trädgårdsarbete, framför allt en dag som denna - lagom varmt, och efter ett tungt vårregn, så alla blommor och blad doftade gudomligt runt om mig. Jag firade ett gott dagsverke med ett glas cantaloupemelon- och päronjuice, färskpressad av yours truly herself.





Till kvällen bänkade vi oss liksom resten av Europa och stora delar av världen för att njuta av Hungerspelen Eurovision Song Contest. Jag följde #eurovision på tumblr för maximal effekt, där starka åsikter blandades med frågor från förbryllade amerikaner. Liksom resten av Sverige är jag glad att Sanna Nielsen kom trea (och totalt förälskad i hennes supergulliga frisyr), men framför allt tacksam att Conchita Wurst kunde vinna. Island sade det bäst - no prejudice! Alla röstade säkert inte för budskapets skull som sådant, men det gör mig glad att folk kan se förbi utseende eller livsval och helt enkelt uppskatta en bra sång. Nog måtte det vara ytterligare ett steg i rätt riktning?

lördag 10 maj 2014

Låt oss fira att proven är over and done

9 Maj 2014 

 Färdig, färdig, färdig! Woooooohoooooo! Jag har tagit alla mina retakes, och nu lämnar vi mitt öde till gudarna. Det kan gå precis åt vilket håll som helst. Men jag tänker inte bekymra mig mer med det, nej, nu är det planering inför sommar och höst som gäller, och inte ska jag öppna en enda skolbok till, på ett bra tag. Yay!

När jag fyllde år fick jag ju LOST-boxen, men fick lova att inte öppna den förrän alla mina exams var slut. Gissa vad jag gjorde när jag kom hem? Jag rev av plasten på min box! Och jag öppnade den! Och jag fann all världens lycka inuti den! Ah, hallelujah.



Låt oss fortsätta att inte prata om proven

7 Maj 2014 

 I eftermiddag har jag ytterligare prov (woo!) och sedan body combat-träning. För tillfället sitter jag och väntar på att min psykolog ska komma så att vi kan reflektera över mitt liv. Falala.

Jag är nästan olovligt nöjd med den här bilden..

Låt oss inte prata om de faktiska proven

5 Maj 2014 

 Idag var det ett perfekt fototillfälle när mor och jag skulle åka hemifrån imorse - frost på den nyutslagna tulpanen! Vackert! 



Efter en allmänt seg men ändå hyfsat okej dag med exams (yay) träffade jag Johanna, och vi satt nere vid Växjösjön och blåste såpbubblor. Sedan gick vi på bio, då vi båda tacksamt nog är lediga imorgon, och såg uppföljaren om The Amazing Spiderman. Vi älskar superhjältefilmer, och bredde ut oss i vanlig ordning, alltid lika hemmastadda i biosalongerna. Filmen? Jag gillade den, snyggt gjord, typisk humor.

Peppiga Triton blåser naturligtvis såpbubblor

Förevigad på tågresa

1 Maj 2014 

 Woo, första maj! Jag engagerade mig inte det minsta i politiken, utan åkte hem till Trollskogen med tåg. Här förevigad med en bulgurwrap i högsta hugg (jag är verkligen alltid lika graciös).


Valborgsmäss

30 April 2014 

 Konversation på Coop:

Gammal klasskompis, Coop-anställd: "Jaha, ska ni festa ikväll eller?"
Jessica & Johanna: "Eeeeeeeeh"
Gammal klasskompis, Coop-anställd: *kikar i vår matkorg*
Gammal klasskompis, Coop-anställd: "Eller eh, det ser inte ut så..."


Nej, vi hade inte tänkt festa ikväll. Vi gick inte ens och såg någon brasa. Johanna och jag gick hem till mammas tomma lägenhet, lagade till smarrig ravioli, och letade sedan upp ett drinking game till den animerade familjefilmen The Croods. Vi dränkte våra sorger i Cola med Fireball, skrattandes till grottmänniskorna som hade sitt äventyr på skärmen. Vi såg nog ut ungefär som de gör här, faktiskt.


Lekplats

21 April 2014 

Igår bemödade sig Johanna att ta sig ut till min del av Trollskogen igen, och vi hade en allmänt trevlig kväll, som bland annat resulterade i att vi lärde oss ny fakta om purjolök. Idag tog vi en sväng till närmaste skola, och utnyttjade alla deras gungor och leksaker. Vi är barn.

En Johanna på lina

Avancerad Påskäggsjakt

19 April 2014 

Näst på listan över sommarförberedelser och trädgårdsarbete? Preparera grinden för ommålning, tvätta bort allt smuts och mögelliknande mög! Bror och jag tog oss ann uppgiften.

Min starke bror
I icke-landet relaterade nyheter, kan jag återberätta den spännande Påskäggsjakt som pågick efter frukost! Jag må vara tjugo år gammal nu, men jag hade ändå bönat min mor om att se till att gömma påskägg för oss att leta efter. När vi åt frukost frågade jag oroligt om hon bönhört min önskan. "Ni får väl gå ut i trädgården och titta," sade hon finurligt.

Således började den mest avancerade jakt på påskägg Jonathan och jag någonsin genomfört. Jag, entusiastisk och engagerad som en femåring på julafton, släpade med mig min något suckande, coola tonårsbror, och började förtjust peta i rabatter. Vi letade i alla buskage. Vi tittade under stenar. Vi kikade upp i träden. Vi hittade skrymslen och gömmor i trädgården som skulle varit fantastiska gömställen för påskägg. Alla var tomma.

"Är vi för sofistikerade för hennes gömställen, eller är mammas gömställen för avancerade för oss?" undrade vi gång på gång. Efter en halvtimmes letande lyfte jag på en stor barkbit i vår stora samling med ved. "Här är ett!" utropade jag, och mycket riktigt glimmade ett gulligt påskägg under vedträna. Okej, där har vi svar på den frågan - mamma hade ansträngt sig när hon gömt äggen, så det var bara att fortsätta leta på kluriga ställen. Efter ytterligare en kvart kikade hon ut från en dörr, och kommenterade att vi inte var särskilt noggranna i vårt sökande. Jag marscherade tillbaka till den buske jag just lämnat, som vi redan genomsökt tre gånger - där låg ett påskägg. Eeeeh....

Det var fantastiskt roligt, och jag har fått massvis med festliga idéer för hur mina barn ska få genomföra sina påskäggsjakter. Wohooo!






Långfredag

18 April 2014 

Som sagt, landet. Trollskogen, granne till Bondgårdarna. När jag inte firar min födelsedag i brutala mängder, eller sitter och läser om de aldrig charmiga Stalin, Hilter, och Mao, så hjälper hela familjen till med saker som händer på landet. Idag gick Jonathan och jag lös på husets mattor med mattpiskan. Här är ett tips - om du har inre aggressioner, piska mattor! Det var otroligt befriande, och jag föreställde mig för skojs skull att jag var en slavvaktare i antika Egypten som piskade de slavar som inte orkade jobba ordentligt, eller att jag var en torterare som behövde ha ut särskilt information från en fångad spion. Ehm... Jag är normal.


 Då det även är påsk blev det idag familjen och farmor njöt av en påskbuffé på kvällen, där det bland annat serverades såhär festliga ägg. Peppen! Glad påsk!


Fortsatt firande av Födelsedag

16 April 2014 

 Att fylla tjugo är tydligen en stor sak - så här mycket uppmärksamhet har jag aldrig haft på födelsedagar innan. Det brukar inte var en stor grej för mig, jag myser gärna med familjen - senaste födelsedagsfesten jag hade var när jag var 11...

Men, idag var det dags för mina vänner att fira med mig! Jag befann mig i det återigen soliga Växjö (gasp!) och träffade den gosiga Muxi för fika. Från början var tanken att även Felicia skulle vara med, men hon behövde tyvärr jobba. Jag och Max hade jättetrevligt där vi satt i halvskuggan utanför Millas, och pratade om livet och kommenterade människor som passerade oss.

På kvällen kom min älskade Johanna, glatt bärandes på en flaska vitt vin och en tårta! Vi tryckte ihop oss i soffan hemma hos mor, och började genast diskutera livets alla små obetydliga detaljer. När klockan närmade sig tio begav vi oss ut i den mörknande natten, vinkade av Muxi vid bussen, och steg istället in på Deluxes Gräddhylla. Där träffade vi ett gäng partypojkar, som vi spenderade resten av kvällen med, i glatt sällskap där det bland annat pratades om Game of Thrones och Englands flygplatser. Inte helt dumt, alltså.

Tjugo är inte lika med seriöst vuxen, va?

Den vackraste tårtan världen beskådat.

Firande av faktisk Födelsedag

13 April 2014 

Whaaaaaaaaat? Tjugo år? Det tror jag inte på!

Jag väcktes (actually väcktes, vanligtvis brukar jag ligga vaken långt före!) av min skönsjungande familj, som kom in i mitt rum till tonerna av Ja må hon leva. Jag grattades med kramar och fick den sedvanliga koppen med varm choklad och vispgrädde - mums! Dessutom hade min bror varit en ängel och plockat en jättesöt bukett vitsippor till mig, som nu stolt står i en vas på mitt nattduksbord.

På eftermiddagen skulle vi åka till farmor och fika, så jag kastade på mig en skjorta och min vanliga basker, och hoppade in i bilen. När vi kom fram kramade jag glatt farmor och började ta av mig skorna. "Men vad gör du?" frågade hon. "Vi ska ju vidare nu!"

Whaaaaaaaaat? En överraskning?!?!

Jodå, de tvingade in mig i bilen igen, och körde iväg på slingriga småländska skogsvägar. Jag hade ingen aning om vart vi var på väg. Olika scenarier spelades upp i mitt huvud, det ena dummare än det andra, och jag var brutalt nervös. Till slut körde upp på en liten grusparkering, framför ett fint hus och en tomt där det gick höns. På huset fanns en skylt som förkunnade det att vara The Tea Room. 

En smålänning och en irländska har startat ett traditionellt engelskt kafé, och hit hade farmor bokat bord. Smålänningen, som var vår servitör, ledde oss till ett hörnbord med tjusiga fåtöljer och soffor, och kom fram med alkoholfritt bubbel. "Grattis på födelsedagen!" sade han glatt, och fick förklarat för sig att anledningen till att jag som ut som om någon smällt till mig med en stekpanna i ansiktet, var att jag inte vetat att vi skulle hamna just där. "Så, en överraskning, vad roligt! Gillar du överraskningar?" frågade han förtjust, och jag stammade lite. "Nej, hon gör ju inte det!" skrattade pappa, som tydligen var mycket stolt över att jag inte hade haft minsta aning om vad som skulle hända. Jag var faktiskt tagen av deras överraskning i säkert en halvtimme - jag är inte känd för att tycka om överraskningar, och har i princip aldrig haft en fixad för mig förut. Men det var jätteroligt! De hade definitivt hittat ett ställe som passade mig - med min passion för England passade jag helt rätt in, och det var verkligen helt underbart. Vi bjöds på söta små smörgåsar, de bästa sconesen som någonsin tillverkats på denna jord, och gulliga bakelser och macrooner. Naturligtvis dracks det te till. Vi satt och pratade och fikade i ett par timmar, och det var verkligen fantastiskt.

Bror, födelsedagsbarn, far, och farmor, glada i hågen på The Tea Room!


Efter mycket ätande såg det istället ut så här.

Efter denna festliga händelse, åkte vi hem igen, och till kvällen blev det middag igen som gällde. Det var lika trevligt då. Till efterrätten (glass) fick jag öppna presenter - alltid lika roligt! Mina vänner och jag vill hemskt gärna hälsa på vår älskade Tuva på Island, och den resan fick jag från mina föräldrar! Woo! När jag tackat för allting jag fått, förkunnade pappa att det fanns en present till, som försvunnit.

Whaaaaaaaat? En present till??

Jonathans present hade försvunnit, sade dem, så jag fick följa med honom ut till bilen och leta efter den. Efter att ha öppnat en lucka, hittade jag något jag önskat mig länge - LOST the complete collection. Iiiiih!!!!! Det är en av mina favoritserier, och jag har velat ha samlarboxen ett bra tag - och tro mig, den gör sig helfint i min bokhylla. När jag kom tillbaka, tacksamt kramande boxen, förklarade pappa skämtet som jag helt missat - den hade varit "lost". Ahaaaa! Dessutom hade jag behövt "go down the hatch" för att hitta den. Dubbel-ahaaaa! Fantastiskt.

Utan tvekan den bästa födelsedagen jag någonsin haft. Here's to the next twenty years, eh? 

Mor, farmor, far, och bror, som ställde upp på foto innan middagen!




Toppennöjd tjugoåring! Vill även passa på att önska glad namnsdag till Arthur och Douglas! <3

Förfirande av Födelsedag

12 April 2014 

 Idag packade familjen in sig i bilen, och åkte iväg till Växjö - där det inte regnade! Istället sken solen och påminde oss alla om hur sommaren nalkas. Under tiden min far letade byxor i olika affärer, satt jag och myste ute på en bänk.

På kvällen gick vi ner till sjön, och restaurangen 4 Krogar, där vi bokat bord, kvällen till ära. En fin familjemiddag för att fira att jag fyller år, dagen därpå. Det var toppen, med mycket god mat (alltså, potatisgratäng. Det är ju bara foodgasm) och trevliga middagssamtal. Jag körde en farmor, och fick alldeles rosiga kinder efter att ha druckit rödvin. Heh, charmigt?

Eftersom det var min födelsedag som skulle firas, hade jag fått äran att välja film, och vi infann oss för att se NOAH på bio. Det var som utlovat en episk återberättelse av Bibelns legend, och jag var nöjd. Solid entertainment, bra skådisar, hyfsat välskriven handling, och snygg produktion. Man fick vad man betalde för helt enkelt.

Men bästa var förstås att ha en så mysig familjedag med mina älskade!


onsdag 7 maj 2014

Ytterliggare trädgårdsarbete

5 April 2014 

 Jag bor på landet. Det innebär rabattrensning, gräsklippning, lövräfsning, möbeltvätt... Det var det sista jag och Jonathan ägnade oss åt idag - preparera utemöblerna för ommålning. Det såg ut så här, när vi väl skrubbat bort allt mög!


Sommarpreparationer

22 Mars 2014 

Såhär under den tidiga våren är det ju viktigt att engagera sig i trädgård och sommarstugor för att allt ska bli så bra som möjligt när väl sommaren kommer. Alltså åkte jag, bror, och far iväg till skärgården, för att klippa häckarna och räfsa löv, och plocka grenar, och hela den biten. Efter ett gott dagsverke tog vi fram grillen och myste i solen med korv och varm choklad. 




 

Fler skogsäventyr!

20 Mars 2014 

Så snart jag är hemma i Trollskogen och blir för irriterad uttråkad för att plugga, så går jag ut i skogen. Jag älskar skogen, och det är ju positivt, med tanke på att jag är ett skogstroll. Ehum. I alla fall, jag traskar gärna runt i skogen och det är fantastiskt. Tro mig, jag saknar storstan, men jag älskar landet och skogen.

Idag fann jag mig framför en mindre bäck, och jag ville ta mig över den. Jag fann ett nerfällt träd. Det tog mig pinsamt lång tid att gå över, och det var inte mer än en meters höjd från vattenytan till trädet, och bäcken var inte mer än en och en halv meter bred... Men stoltheten jag kände när jag lyckades ta mig över var ändå enorm. 



Också, sommartecken! Blommor och bin! Sol! Woo!
 

Reign

19 Mars 2014 

 Har ni sett serien som är pretty much en historisk fanfiction come to life, Reign? Om Mary Stuart, Queen of Scots? Det är som en sympatisk 1500-talsversion av gossip girl. Dessutom är serien mer eller mindre medveten om att den har guilty pleasure-stämpel, vilket bara gör den mer awesome. Jag älskar den, förstås.

Och jag råkade bli inspirerad (även om ingen i serien ser ut sådär...), så jag ritade i min dagbok igen. Ta-daa!


Vårskogsäventyr

15 Mars 2014 

 Gick ut i skogen med min bror. Det var fint. Jag tog kort. Falala.