Tredje gången gillt

19 november 2015

Nu är det Jul (-marknad) igen!

Julståndet, innan marknaden öppnades

De senaste två åren har jag hjälpt till på Svenska Kyrkan i Londons julmarknad, något jag inte ville missa i år, vilket är anledningen till att jag flög över just för den här helgen. Första året jag hjälpte till råkade jag hamna i dörren med Rob, och vi utvecklade snart ett välfungerande system med biljettförsäljningen. Det blev så min främsta uppgift även förra året, och när jag kom till kyrkan idag (faktiskt som en av de första på plats) välkomnade mig Camilla och sade att de hoppades att jag ville stå där i år igen. YES! Jag och Rob har alltid jätteroligt i dörren.

Ljus- och Pappersstånden innan marknaden öppnades

Innan vi öppnade drog jag på mig det vanliga söta, röda förklädet, och lyssnade till Michael och Camillas info för alla som skulle hjälpa till. Första dagen är det alltid extra mycket folk, för ungdomar från svenska skolan kommer dit som volontärer. Annars är det det vanliga gänget, äldre damer i folkdräkter som vet precis i vilka försäljningsstånd de ska stå. Vi sjöng alla Bereden väg för Herran och gick sedan till våra olika stationer. Jag och Rob ställde oss vid dörren, och hade på en sekund startat upp samma system som föregående år. Jag håller biljetterna, tar betalt, ger pengarna till Rob som räknar ut och ger mig växeln, vilket jag ger till kunden tillsammans med biljetten. Det låter mer omständligt än vad det är, för vi gör det på bara några sekunder, och det fungerar bättre än om personen försöker ge Rob pengarna eller tar växeln därifrån. Dessutom brukar flera ha några frågor, så då hinner jag alltid svara på dem och förklara vart de kan gå. Systemet behövs dessutom, för hej, vad vi hade mycket att stå i! Kön tog inte slut förrän fem och en halv timme senare.

 Det är festligt att stå uppe i dörren, för man möter nästan alla, men man får egentligen inte se själva marknaden. Jag vet bara att det är en väldans massa folk, väldigt varmt, och trångt uppe i kaféet. Jag skulle dock inte vilja byta uppgift, för jag älskar verkligen att stå i dörren med Rob. Vi retas alltid på ett kul sätt, och lyckas också ta tid att prata och höra vad som hänt det senaste året. Som sagt, jag får säga hej till nästan alla... Dock var jag på lunch när Prinsessan Madeleine och Lillsessan Leonore kom dit. De spenderade ungefär två timmar på marknaden, gick och pratade med alla i de olika stånden, och Leonore dansade en stund till julsångerna som spelades på pianot nere i salen.

Glögg, julmarknadens främsta dryck, favorit hos mig och Rob

När marknaden stängde vid åtta tog jag trapporna upp till själva kyrksalen, som liksom alltid under julmarknaden är omgjord till kafé. Jag hade frågat Carina, som glatt lät mig vara med på kvällens körövning. De övar inför Luciasäsongen nu, något som sitter som rinnande vatten hos mig. Jag ska vara ärlig, jag kände mig ganska självgod när jag satt där och sjöng felfritt utantill, medan årets Luciaprojektare förvirrat läste noterna. Det var jätteroligt att sjunga med min kör igen! Jag saknar dem så fantastiskt mycket... Och jag kommer verkligen sakna att gå Lucia i år, från fjorton tåg förra året till inget alls i år... Känns inte helt bra. Jag fick åtminstone sjunga med dem ikväll, något jag har längtat efter i princip sedan jag flyttade från London. Och naturligtvis följde jag med till puben efteråt, you know, for old time's sake. Henrik bjöd generöst på en öl som han trodde att jag skulle tycka om, som också var god, men som jag förstås glömt namnet på.

Det var en jättebra, londoniskt hektisk dag, och jag stormtrivs verkligen med att vara tillbaka. Att komma tillbaka till hotellet och krypa upp bredvid Bogdan gjorde inte heller ont. Yay för julmarknadshelgen!

"Half a pint at the usual pub with the usual gang"