5 september 2015
"Vad roligt att börja skolan igen!" Jo visst, om vi bara fick börja någon gång. Upprop i tisdags, ämnesinformation i onsdags, schemaläggning onsdag och torsdag, och så en fånig liten tipsrunda på fredagen. Jag vill inte låta negativ, men jag är definitivt inte imponerad.
Schemaläggningen tar tid eftersom eleverna har så pass stora valmöjligheter själva, och vissa ämnen kanske krockar med varandra. Andra måste lägga till ämnen de inte behöver, för att fylla ut till fjorton pass i veckan, vilket räknas som 100%. Jag vet fortfarande inte om jag behöver läsa svenska och engelska, för ingen har kollat om mina behörigheter från IB godkänns på Högskoleverket. Detta trots att jag skickade in mina betyg i maj... Lite dålig planering, tycker jag.
Ämnesinformationen var någorlunda givande, eftersom kurserna har namn och nummer som jag personligen inte är helt insatt i. Efter en förklaring till kursen "Humanistisk specialisering", som är en fördjupningskurs i ämnena historia, samhällskunskap, och religion, där eleven själv kan styra vad man vill ta behörighet i, frågade jag "Så kan jag välja den här kursen för att djupdyka in i antik historia?" och fick ett jakande svar. "Såld!"
Igår var tanken att klasserna skulle känna ökad gemenskap genom att gå en variant av en tipspromenad. Innan alla fick gå kommenterade instruktören att det vore trevligt om man hälsade på andra grupper man mötte längs vägen, och att det är den öppna atmosfären de vill ha här på skolan. ... Så fint. Jag går tydligen inte alls på en folkhögskola för vuxna, jag går på dagis där man måste stava ut överdrifter för oss som vore vi fem år gamla. Jag vet att det här inlägget dryper av depp och sarkasm, men det är allvarligt så det känns. Och jag redogör min personliga sanning här på bloggen. Trots att personalen än så länge har misslyckats i sin välvilja, var alla lika icke-imponerade av aktiviteten, att vi nog kom överens bara på grund av det. Klassen är absolut trevlig, jag önskar bara att vi fått en bättre lära känna varandra-dag, med tanke på hur många roliga sådana lekar det faktiskt finns. Kanske borde jag lägga in förslag om förändringar till nästa år, hjälpa dem på traven lite. Jag menar inte att vara arrogant, men en sådan sak skulle jag nog kunnat ordna bättre.
I helgen är jag hemma i Trollskogen och umgås med mor och far, vilket på det hela taget redan har varit tusen gånger bättre än skolan. Jag ser dock fortfarande ljust på framtiden, och är övertygad om att det kommer att bli bra så snart de riktiga lektionerna drar igång, och vi faktiskt får börja ordentligt. När vi slutar gå på dagis, helt enkelt. Det ska bli roligt på riktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar