Evensong i St Paul's

22 april 2015

Central line, röd linje, mot Londons kanske mest berömda katedral...

St Paul's Cathedral

I vilken jag nu sjungit två gånger - Lucia för två år sedan, och kvällens Evensong

 Varför sjunger lilla jag i St Paul's? Eftersom jag är med i kören i Svenska kyrkan i London, och vi är så fantastiskt duktiga att vi får lov att sjunga även utanför vår egen lilla bubbla. Ikväll var det vi som stod för deras Evensong, och vi uruppförde kompositören Johan Hugossons nya verk Magnificat och Nunc Dimittis. Jag tyckte att det lät okej, lite missar är det (tyvärr) alltid, men ingenting som gemene man borde lyckats snappa upp. Det är alltid över väldigt fort när man sjunger inför publik - våra repetitioner har pågått i veckor, och då avbrutits ständigt för att peta till en specifik stämma, någon halvnot där, upprepa den strofen... Evensong är i regel inte längre än fyrtiofem minuter ändå. Det var väldigt roligt i alla fall, det är alltid lite häftigt att sjunga utanför vår vanliga kyrka. St Paul's har inte toppen akustik - rummet är så stort att tonerna försvinner - men det är en fantastisk byggnad och det är kul att säga "jag sjöng i St Paul's idag", enbart för prestigens skull. Huvudpersonen Johan var mycket nöjd och glad efteråt, och det är väl viktigast.

Ulrika Eleonora Kyrkokör. Här är ett klipp från uruppförandet av Johan Hugossons Nunc Dimittis (på bilden i orange)

Efteråt traskade kören iväg till SEBs nya kontor tvärs över gatan, där vi bjöds på tackdrinkar för vår insats. Där fanns små canapés som bars omkring på stora brickor av servitörer, som också måste fått order om att aldrig låta ett glas vara tomt. Jag är först att erkänna att jag misslyckades med att hålla reda på fullt hur många glas vin jag fick i mig. Det var trevligt och lättsamt i alla fall, kören minglade runt tillsammans med mina vanliga polare från kyrkan. Därefter gick fler av körmedlemmarna till Café Rouge i närheten och fortsatte festligheterna där, med en supertrevlig middag. Vad jag absolut älskar den här gången jag bor i London är hur mycket mer jag är med i gemenskapen vad gäller just kören - de är några av mina bästa vänner i England, och det kändes extra ikväll. Inget slår riktigt glada, fulla körmedlemmar efter ett bra framträdande heller... Atmosfären var definitivt sopranhög!

Tackdrink för kören hos SEB efter framträdandet