Visste du att det finns ett gymnasium här ute i Trollskogen? Nej, det gjorde knappt jag heller. (Okej, lögn, min bror går där. Eh.) I alla fall, fram till idag gjorde även min äldsta syssling det, men inte nu längre! Hurra för studenterna!
Trots att Trollskogens gymnasium är litet, och dess klasser små, var det fullt med folk som glatt gratulerade alla med festliga hattar. Det var ett annat upplägg än min student från allas vår favorit, Katedral, där hälften av skolans avgångselever springer ut tillsammans, sjunger Sjung om studentens lyckliga dagar några gånger, hoppar och kramas, sedan hittar de alla sin familj vid klasskyltarna, och blir gratulerade av dem. Här sprang eleverna ut klassvis, dansade på en plattform till en egen utvald dunka-dunka låt, blev uppropade av rektorn, och fick sedan när alla kommit ut hitta sin familj i röran.
På kvällen gällde privat studentfirande med släkt och vänner, vilket var jättetrevligt. Jag råkade bli kvällens lektant, och spenderade 90% av tiden med mina småsysslingar, som är två energiknippen på 5 och 4 år, och deras vän som var 6. Jag fick titta på när de hoppade från trappan ner på gräset, när de simmade i poolen, och när de letade upp katten för att klappa den. Och så vidare. Det var ett tag sedan jag lekte med barn i deras ålder, och jag hade glömt hur roligt det var. Att prata med de äldre vännerna och släktingarna som var där var förstås trevligt det också, haha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar