John Green skriver typiskt för sin stil, en tonårsroman med substans och ett fantastiskt språk. Vad han främst utforskar i Paper Towns är fenomenet att människor har lätt att se andra människor som en fantasi, snarare än en komplex person. Boken är underbart skriven, med ett gripande tema, och mycket humor.
Idag gick jag och Bogdan och tittade på filmatiseringen på bio, och vi var överens om att den inte alls spelar i samma liga som boken. Till skillnad från när vi såg The Fault in Our Stars, så var Paper Towns en besvikelse. Det var inte svårt att gissa att den inte skulle vara lika bra som boken, då mycket av det väsentliga och bästa med den händer i huvudpersonen Quentins inre narrativ, men tyvärr var den sämre än så. Paper Towns är helt enkelt inte så djup och profound som den försöker vara - snarare känns den som ännu en romantikamerikansk klyscha om att lämna high school. Skådespelarna gör ett bra arbete med det de har att jobba med, men manuset är inte tillräckligt för att göra den här filmen till det den kunde vara, och den gör inte boken rättvisa.
 |
| John Greens bok, publicerad 2008, filmatiserad 2015 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar