Halloj. Jag hade en superskön morgon, om man bortser från att jag fortfarande inte kommer det minsta överens med vår dusch. Jag vrider den inte mer än en centimeter, men den slår ändå aldrig på någon annan temperatur än kokhett eller iskallt. Nej, vi är inte bundisar!
Jag började jobba genom att ta ut Noah på en promenad vid elva. Det var väldigt behagligt väder på förmiddagen, kylskåpsvarmt och mulet, men riktigt, riktigt trevligt att vara ute. Jag rullade runt Noah i en och en halv timme, sedan började det regna. Då vaknade han dessutom, så jag skyndade hem. Vi lekte med tåg och åt lunch istället. Och lyssnade på Annabelle som sov i sin stol - hon grymtar en massa när hon sover. Hon låter som en gammal gubbe.
Jag tog ut Noah på ytterligare en promenad på eftermiddagen, i det stadiga regnet. Jag i regnjacka och han under regnskyddet i vagnen. Han hade gnuggat sig i ögonen och sett sömnig ut, men när vi var ute satt han och babblade glatt för sig själv. Jag sade till honom att han gärna fick sova om han ville, men icke. Istället började han sparka med benen, och fick av sig sin "bensovsäck", och sparkade på regnskyddet. "Nej, Noah, inte sparka på det", sade jag åt honom, men han bara fortsatte. Jag höll i regnskyddet så att det inte skulle åka av, men ungen är stark, och sparkade vidare. Till slut röt jag till honom att lägga ner, och då skrattar skitungen bara åt mig. Oftast säger jag skitunge med värme, men inte idag. Han sparkade av regnskyddet två gånger innan jag hann få oss hem. Morr! För honom var det ju världens roligaste lek, men för mig, som fick halvspringa hem i regnet och samtidigt försöka hålla emot regnskyddet som han nästan slet sönder, var det inte fullt så festligt. Jag kom hem precis vid fyra dock, och då slutade jag jobba, så jag kunde ringa upp Johanna på Skajp och klaga lite.
Jag pratade också med min mor, och eftersom hon fördömer allt vad tatueringar heter (vilket jag blev påmind om ikväll) har jag tagit reda på hur man gör tillfälliga tatueringar själv. Så imorgon blir det att köpa gelpennor och bakplåtspapper - bra mycket billigare än en riktig, dessutom. Jag ska testa imorgon och se hur det går. Har annars en samling med tatueringar jag tycker är fina på We Heart It, men ska inte skaffa en riktig själv. Man kan ju ändå leka lite med mindre giftiga bläckpennor...
Efter att ha hört mig för hos det gym jag tänkt gå och träna hos, och insett att jag inte har behörighet att bli medlem pga svenskt bankkonto, har jag bestämt mig för att försöka börja springa ordentligt istället. Så vid sju gav jag mig iväg ut i ösregnet, med svarta träningskläder och mobilen på armen. Jag började lyssna på En man som heter Ove av Fredrik Backman, som den fantastiska Torsten Wahlund läser. Trettio sekunder in var jag totalsåld. Båda mina föräldrar har rekommenderat den till mig, och jag förstår varför. Den gjorde det inte svårt för mig att vara ute i en halvtimme, då jag varvade löpning med gång. Här är en liten lista på saker jag behöver komma ihåg till nästa runda:
- ha på mig reflexvästen jag vann i julklappsleken, det är mörkt ute på kvällen
- värma upp mina ostadiga fotleder
- stretcha efteråt
- försöka lista ut hur jag slipper att få håll
Men annars var det riktigt roligt. Jag kom hem och hann med en supersnabb dusch innan bebisarna gick och lade sig, då det är duschförbud tills de vaknar (Noahs rum ligger vägg i vägg med badrummet), och skajpade lite snabbt med far och bror. Pappa påminde mig om det träningsschema jag haft i skrivbordslådan sedan jag flyttade hit, som jag ska försöka följa. Jag messade Pim, som också börjat springa, och föreslog att vi ska motivera varandra. Hon tipsade om RunKeeper, som ju verkar allmänt toppen. Efter att ha lagt in min runda kan jag nu meddela att jag tog sprang/gick 3.10 km ikväll. Känns bra som början!
 |
| Ain't nobody fresher than my motherfucking clique |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar