Varje kväll ställer jag mig själv frågan "what made this day awesome?" dvs, vad var speciellt med den här dagen och gjorde den fantastisk. Det är ett litet knep jag hittade inspiration till från internet, som gör att man lär sig hitta saker att uppskatta. Liksom citatet "every day might not be good, but there is something good in every day". Det hjälpte mig jättemycket att tänka så (när jag orkade) när jag mådde dåligt. Jag skriver ner alla sådana saker i en liten kalender, det här är tredje året jag har en sådan, och ikväll blev det helt enkelt smidigheten med tåg och flyg. (Och hur roligt jag hade under tiden...)
Idag var det inte en knorra-i-sängen-morgon, nej, upp och hoppa, jag gjorde gröt, drog på mig redan framlagda kläder, förberedde lunch, packade det sista, och kramade Värdfamiljen adjö. Det var inte det minsta stressigt, då jag låg perfekt i tid med mitt eget lilla schema. Sedan tog jag mitt pick och pack och traskade iväg. (Jag vet, jag traskar ofta. Det är så jag går). En rullväska, en datorväska, och min vanliga lilla ryggsäck/handväska/thing var med mig till tåget. Sedan åkte jag tunnelbana. Sedan åkte jag tåg. Sedan kom jag fram till Gatwick airport och tog en liten paus. Med mig hade jag en brödbulle med gräslöksphiladelphia och rökt lax, som tillsammans med en chai latte (lite udda kombo, men det funkade) blev min supersmarriga lunch. Jag utnyttjade flygplatsens gratis wifi för att uppdatera bloggen och se vidare på Masterchef Australia. Under resten av resan har jag lyssnat färdigt på The Two Towers och börjat på The Return of the King.
 |
| Hittade ett Costa och gratis wifi - Masterchef underhöll mig en timme <3 |
 |
| Min nya hårfärg försvann från den här bilden. Förstår mig inte på detta mysterium. Kameralinsen måtte blicka bakåt i tiden. |
Flyget är i tid och jag är med, återigen med boken i öronen, men jag somnade och halvsov större delen av de två timmarna från London till Köpenhamn. När vi kommer fram är jag nästan först ut ur planet (en av fördelarna med att alltid sitta långt fram) och jag kan sedan ta det lugnt i väntan på min väska. Jag hälsade den med ett glatt "hej kompis!" så snart jag tog den från rullbandet - jag blir alltid lika lättad över att min väska är med, trots att jag aldrig förlorat en innan. Rädslan är ändå verklig. Men idag gick allt som sagt bra, och när jag kom ut där folk stod och väntade på sina vänner och familjer sträckte jag upp en hand i vädret och sade med ett stort leende "It's meee!" och skrattade lite för mig själv. Ingen var där och väntade på mig, och de flesta verkade tycka att jag var knäpp. Flygplatsfolk har ingen humor.
 |
| Jag har fantastisk humor, som synes, när jag lekte med min kamera på tåget. #tönt |
Jag hann äta en couscoussallad när jag väntade på mitt tåg, där jag sedan återigen hade gratis wifi! Woo! Tjejen bredvid mig, som suttit och pifflat med mail och facebook, måste ha sett att jag tittade på Masterchef, för efter en kvart började hon titta på Masterchef US. Härmapa. Höhö. Jag blev välkomnad av regn och kyla när vi kom till Småland och jag bytte tåg, och sedan dimma och höstkänsla när jag kom hem. Min fina far hämtade mig och jag spenderade kvällen med honom och moren i soffan under allmänt myspys. Det var två månader och två dagar sedan jag var hemma sist - och det är med stor förväntan jag går och lägger mig och sover på mina egna kuddar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar